Radera raderar inte iCloudkontot

Senast skrev jag om hur jag öppnat nytt iCloud- och Applekonto för min dotters iPad. I samband med det skulle jag förstås ta bort det tidigare iCloud kontot från hennes iPad. Det var enkelt, men ändå inte helt utan en del besvär. Då jag ville vara säker på att ha alla fotografier kvar.

Under inställningar > iCloud finns möjligheten att "Radera konto". Då undrade jag förstås om åtgärden helt raderar kontot eller om det bara raderas från ifrågavarande iPad. Jag googlade lite på svenska, men fick inget svar på min fråga. Hittade där emot många andra som undrade samma sak. Var lite lat och googlade inte på något annat språk, hade säkert hittat ett svar där.

Jag gjorde därför så att jag säkerhetskopierade bilderna i bildströmmen och annat viktigt på en extern hårdskiva. Vilket lyckas på Mac. Dessutom avslutade jag uppdateringen till iCloud. Så de bilder som var tagna på Wlmas iPad skulle bli kvar. Dessutom vidtog jag samma åtgärd på övriga apple-manicker, som är uppkopplade till ifrågavarande konto. Sen raderade jag iCloud kontot på Wilmas iPad.

Så gick det som jag misstänkte. Kontot raderades inte. Det raderades endast från Wilmas iPad. Så enkelt och smidigt! Måste säga att jag än en gång imponerades av enkelheten. Apple-produkterna är verkligen gjorda så att även medelmåttor som jag skall klara av att administrera dem.

Nu låter jag som en apple-reklam, men det må vara hänt denna gång. Då jag hittar något att klaga på skall jag genast blogga om det. Nu skall jag äta några pepparkakor!

Inställningar > iCloud och där kan du radera iCloudkontot. Om du exempelvis vill byta till ett annat konto.

iTunes och iCloud för nya prylar

Jag har blivit litet klokare den sista tiden och vill passa på att berätta om mina erfarenheter. Så här inför jul. Då någon kanske planerar att ge sitt barn en iPad eller någon annan Apple-produkt i julklapp. Min erfarenhet säger att det är bra om barnens apple-prylar har egna iTunes- och iCloud-konton.

Vårt hem har av slumpen blivit, mer eller mindre, ett Apple-hem. Följaktligen ville vår sjuåriga dotter ha en egen iPad-mini. Hon lyckades också samla ihop en tredjedel av den summa som behövdes för inköpet. Den resterande delen betalade vi föräldrar. Så kom det sig att Wilma köpte en iPad-mini i höstas, medan jag gjorde de få installeringar som behövs för att komma igång.

Wilmas söta iPad.

Jag gjorde ändå några misstag. Jag öppnade inget iTunes-konto för Wilmas iPad utan kopplade den till samma konto som familjens övriga utrustning. Jag resonerade som så att då kan jag lätt följa med vad som händer på Wilmas iPad. Dessutom var jag lite snål också. Jag tänkte att vi slipper att än en gång betala för de applikationer som vi redan har köpt. Nu några månader senare är jag klokare än så.

Min dotters kreativitet flödar då hon jobbar på sin iPad. Hon fotograferar, filmar, gör musikvideon, bloggar och skriver dagbok. Spelar och chattar gör hon också ibland. Där emelllan är hon ute, leker med kompisar och är på sina hobbyn. Jag är således inte det minsta orolig för att hon använder sin iPad för mycket. Ändå blev vårt iCloud-konto snabbt fullt. Då först insåg jag att hennes iPad behöver ett eget iCloud-konto, så jag slipper betala för mer lagringsutrymme. Så dags! För nu hade vi fyra apparater fulla med Wilmas bilder, filmer och allt möjligt annat. Det gick snabbt!

Efter lite resonerande fram och tillbaka beslöt jag mig därför att samtidigt öppna ett nytt iTunes-konto för Wilmas iPad. För att möjliggöra exempelvis sms och FaceTime samtal utan att jag behöver se allt vad som pågår, på min iPhone.

Vad som hände sen var att det drog ut på tiden innan jag igår kväll beslöt mig för att nu måste jag ta itu med saken. Nu skulle jag byta iTunes- och iCloud-konto på Wilmas iPad. Så det första jag gjorde var att ta diskussionen med Wilma. Bad om ursäkt för att jag varit så klantig. Hennes besvikelse blev stor då jag berättade att vad som måste göras. Vad händer med allt som jag skapat och alla mina spel?! utropade Wilma.

Jag gav Wilma lite tid att smälta vår diskussion och efter en stund kom hon fram till att det kan vara rätt bra att rensa bort en del av innehållet. Det blir ju som att få en ny iPad, konstaterade hon. Det mest relevanta lovade jag att spara på en extern hårdskiva, ifall något oförutsett skulle hända.

Konsekvensen blev att jag spenderade ett rätt stort antal timmar tillsammans med våra apple-produkter igår. Slängde, säkerhetskopierade, loggade ut, skapade konto, loggade in, bekräftade, skapade ännu ett konto med mera. Lite arbete kvarstår ännu. Nu när jag är så här långt kommen måste jag säga att det är bra att sortera innehållet nu som då. Rekommenderas!

Hela den här processen har ändå så här långt gått ganska smärtfritt. Det var lättare än jag vågat hoppas. Jag läste på vad andra skrivit om byte av konton och hittade många obesvarade frågor. Så jag skall snarast möjligt sätta mig ner och skriva om hur hela denna process framskred.

Jag har inte helt släppt kontrollen över Wilmas iPad. Alla nya konton är på mitt namn och kopplade till min mail. Så jag har koll på vad som händer. Istället för att koppla ett kreditkort till iTunes-kontot har jag köpt ett iTunes-presentkort, som Wilma skall få till julklapp. Det kortet skall täcka alla iTunes-utgifter för ett år framåt. Så bonusen är att Wilma får en egen budget att hantera, under övervakning.

Jag håller alla lösenord för mig själv, så det inte sker några katastrofala misstag. Samtidigt upplever Wilma ändå att jag visar stort förtroende för henne. Vilket jag också gör. Jag har sagt att hon helt själv får välja vad hon laddar ner, bara hon följer åldersgränserna. Det tror jag inte att kommer att vara ett problem. Dessutom skall hon själv skall hålla koll på innehållet och slänga onödigt material. Jag hjälper naturligtvis till och påminner henne om vad som behöver göras.

Hela går kvällen, och natten, blev ganska intensiv. Känner mig en smula trött idag. Det blev sent. Det som ändå piggar upp mig är tanken på alla de samtal vi förde med Wilma. Det uppstod rätt många intressanta samtalsämnen i förändringens tecken. Wilma konstaterade vid läggdags att det känns skönt att jag litar på henne och vågar låta henne ta ett eget ansvar. Det värmde mitt hjärta. Jag hoppas att vi bygger på något som skall vara en god grund inför tonåren som komma skall.

Teknik för motion och hälsa i skolan

När får vi se teknik som motiverar till motion i skolan? Teknik som motiverar elever att sköta sin hälsa, få en hälsosam livsstil? Jag tycker frågan är intressant då jag själv alltid gillat att motionera. Jag har således aldrig haft brist på motivation då det gäller att ta mig ut för att röra på påkarna. Så här på äldre dagar uppfattar jag ändå tekniken som en hög motivationsfaktor då jag är ute och rör mig. Skulle tekniken även kunna utgöra en motivationsfaktor för teknik intresserade barn och unga som inte gillar att motionera?

Jag har i flera år haft en Suunto sportklocka med gps, som visar även puls, kaloriförbrukning och kan ställas in att larma vid intervallträning eller pulsträning. För att kunna lyssna på musik från min löparlista i Spotify har jag nu ändå istället aktiverat nästan alla dessa funktioner i min iPhone. Det finns ett stort utbud på appar som passar motionären. Nu använder jag min Suunto-klocka främst till att följa upp pulsen under träningen. Jag funderar ändå på att köpa en pulsmätare till min iPhone, det skulle bli lite mindre att släpa på ute i spåret.

Då jag kommer hem från språngmarschen kollar jag hur länge jag sprungit, hur lång jag sprungit, min puls och lite andra detaljer. De appar som jag använder lagrar informationen och för automatiskt dagbok över mitt motionerande. Det är roligt att se att jag håller mig till 3-4 pass i veckan. Extra nöjd blir jag om jag hunnit med ännu fler träningspass. Samma sak kunde våra elever få göra under gymnastiklektionerna då de sticker iväg ut på en löprunda. Följa upp sina prestationer med hjälp av teknik. Om jag blir motiverad av detta, kan kanske även våra elever bli det? Vi måste väl ändå visa vilka möjligheter det finns?

I skolan kunde finnas sportklockor för dem som inte genast vill börja utnyttja sin egen telefons möjligheter. Sportklockor borde höra till skolan grundutrustning då det gäller lite äldre skolelever. Jag ser det som skolans uppgift att få elever intresserade för livslångt motionerande. Denna tanke stämmer väl överens med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) som säger att

              Gymnastikundervisningen ger eleven sådana kunskaper, färdigheter och upplevelser 

              som gör det möjligt att tillägna sig en motionsinriktad livsstil. (s. 246)

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) skall teknik dessutom integreras i alla ämnen, eleverna skall exempelvis

            ... lära sig att använda informationsteknisk apparatur och IT-program och att använda 
                datanät för olika ändamål (s. 41)

Så varför inte lägga in mera teknik även gymnastikundervisningen och utnyttja den insamlade informationen om prestatiotionerna i ämnen så som biologi, geografi , fysik, kemi, huslig ekonomi, gymnastik och samhällslära. I enighet med det samarbete som skall styra undervisningen i hälsokunskap (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, 2004, s.196).

Jovisst, det kostar pengar. Fast kanske inte så mycket jämfört med de kostnader som uppstår på långsikt, om vi blir ett stillasittande folk.

Kan barn och ungdomars intresse för motion få mer vind i seglen med teknik?

En Linkedin pedagog

Efter ett antal månaders vistelse i en mer eller mindre internetfrizon försöker jag följa upp allt som blev på hälft i maj. Maj, månaden då familjens liv utan internet började. Vill inte ens ge mig in i den historien. Är bara lycklig över att vara uppkopplad igen.

Då nätet började fungera igen för ett par veckor sedan hände ett märkligt sammanträffande. Jag fick genast en kontaktförfrågan på mitt Linkedin-konto. Att få en kontaktförfrågan kändes extra märkligt eftersom jag glömt, att jag öppnat ett Linkedin-konto :-) Jag tog kontaktförfrågan som ett tecken på att jag måste göra något åt mitt ansiktslösa konto.

Därför blev det nu så att det första jag gjorde, efter uppkopplingen, var att utveckla innehållet i mitt Linkedin-konto. Jag lade in ett foto och lite information om mig själv. Gjorde några kontaktförfrågningar. Men sen?

Helt ärligt så vet jag inte riktigt vad jag skall vänta mig av Linkedin. Vad kommer Linkedin att ge mig? Eller vad kan jag bidra med i Linkedin? Är Linkedin en resurs för mig, som pedagog, speciallärare eller föreläsare? Fler uppdrag, föreläsningar, kontakter? Eller är Linkedin bara ett sätt att visa att även jag, pedagogen, är Linked-in? Det vore roligt att höra om andra pedagogers erfarenheter av Linkedin. Har någon positiva erfarenheter? Utöver att de får hålla kontakten med sina vänner, inte bara i Facebook utan även i Linkedin.

Nåväl, det är skönt att skriva på bloggen igen. Jag ser fram emot att ge mig i kast med att vädra mina tankar kring olika tekniska-pedagogiska frågeställningar som jag möter i min vardag. Jag har faktiskt lite svårt att välja var jag skall börja, men det löser väl sig då jag börjar skriva på nästa text. Hejsvejs och Glad Lilla Jul!

Nu är jag med i Linkedin. Håller jag rätt kurs? Vad skall jag sen ta sikte på?

Daisy-läsare för talböcker

En Daisy-läsare har du för att läsa Daisy-böcker. En Daisy-bok är en så kallad talbok, en bok som du kan lyssna på. Talboken skiljer sig från vanliga ljudböcker då lyssnaren själv kan exempelvis välja hastigheten på uppläsningen. En funktion som många med läshinder är tacksamma för.

Ljudböcker kan vem som helst köpa i bokhandeln, medan Daisy-böcker har en mer begränsad kundkrets. Daisy-böcker är avsedda endast för personer med läshinder av något slag, barn som vuxna. Den som vill lyssna på Daisy-böcker behöver därför ett utlåtande om sitt läshinder för att få tillgång till talböckerna. Läshinder har alla som av någon orsak har svårt att läsa en bok. Det går att läsa mer om talböcker på Celia bibliotekets hemsidor och utlåtande kan man få hjälp med av exempelvis Sepedik.

Det mest fantastiska med Celia bibliotekets utlåningstjänster är att den som har rätt att låna talböcker får göra det kostnadsfritt och det krävs inte ett enda besök på själva biblioteket. Allt är mycket enkelt och smidigt ordnat. Utbudet på böcker är stort.

Idag är de flesta Daisy-böcker inspelade på CD så det behövs någon apparat för själva avlyssningen. Då finns det många alternativ att välja på. Kostnaderna kan bli allt från 0-600€, beroende på vilka behov man har och hur tekniskt kunnig man är. Att lyssna på Daisy-böcker förutsätter således inte egentligen någon större investering. Idag skall jag ändå berätta om just ett av de dyraste alternativen av Daisy-läsare; nämligen Victor Reader Stratus 12M.

Då kan man ju undra varför jag väljer att berätta om just Victor Reader Stratus 12M. Förklaringen är främst den att Victor Reader Stratus 12M trots sitt enkla utseende har många funktioner. Likväl är Victor Reader Stratus 12M mycket användarvänlig. Förutom att att Victor Reader Stratus 12M fungerar som Daisy-läsare så går det även att lyssna på musik och podsändningar med den. Jag kommer ändå att fokusera enbart på Victor Reader Stratus 12M:s funktion som Daisy-läsare.

Victor Reader Stratus 12M klarar av att läsa talböcker från CD-skiva, SD-kort och USB-minne. Du kan också kopiera talböcker med Victor Reader Stratus 12M och överföra dem från exempelvis USB-minne till SD-kort. Vilket ger dig ytterligare fler avlyssningsmöjligheter.

En stor fördel som Victor Reader Stratus 12M har gentemot andra modeller av Daisy-läsare är att navigationsknapparna på Victor Reader Stratus 12M  är stora och tydliga. Det är enkelt att navigera sig dit man vill. On-off knappen är stor och lyser kraftigt, vilket är en fördel om man gillar att läsa i mörker.

På KSR har vi två stycken Victor Reader Stratus 12M. De flesta av våra Daisy-läsare får eleverna låna hem, men inte just dessa. Dessa två har vi för bruk i grupp. Om fler elever vill lyssna på en och samma bok kan de göra det via en Victor Reader Stratus 12M eftersom den har högtalare. Då det uppladdningsbara batteriet dessutom har en batterilängd på cirka fyra timmar så kan man sätta sig var som helst då man lyssnar på boken. Precis som med en vanlig bok. Vill var och en lyssna via hörlurar går det fint om man har en hörlurssplitter (förgrenare).

Victor Reader Stratus 12M väger strax under 1 kilogram och är ungefär 20x20 cm stor.

Den Victor Reader Stratus 12M jag använder med mina elever har tre röster. En manlig röst som läser upp svenska texter och två kvinnliga som läser upp finska respektive engelska texter. Jag upplever alla tre rösterna som behagliga att lyssna på. Min erfarenhet är att Victor Reader Stratus 12M fungerar bra även för den som har nedsatt hörsel. Förutom att man kan ställa in hastigheten på uppläsningen så kan volymen ställas in rätt högt. De flesta torde höra uppläsningen. Dessutom går det även att styra tonen på uppläsarens röst. En rätt intressant finess. Jag har noterat att mänskor faktiskt väljer att ställa in tonläget lite olika.

Uppläsningen startar automatiskt där man slutat senast. Det går att ytterligare lägga in bokmärken på de sidor man vill återvända till senare. Är man dessutom trött kan man med insomningsknappen ställa in en timerfunktion som stänger apparaten efter en viss tid. Annars har ju Daisy-läsaren läst ut boken då man vaknar :)

Fast det utgör egentligen inte ett problem om man glömt använda insomningsknappen. För det är enkelt att ställa in från vilken sida man vill att uppläsningen skall starta. Den funktionen saknas i den enklare varianten av Victor Reader. Victor Reader Stratus 4M är en något enklare modell som lämpar sig väl för exempelvis äldre personer. Bägge modellerna ger ändå lyssnaren möjligheten att spola framåt eller bakåt i uppläsningen. Det går dessutom att göra snabba tio sidors hopp både framåt och bakåt i texten. För den som behöver mer avancerade inställningar läser Victor Reader Stratus 12M även upp fotnot, sidnummer, produktionsanteckning och/eller sidfält. Den medföljande manualen är enkel att följa och inställningarna lätta att genomföra.

I Finland finns det än så länge ytterst sällan text med på Daisy-skivan. Det är något som jag verkligen beklagar. Under min tid som specialpedagog i Sverige utnyttjade jag ofta talböcker med text tillsammans med eleverna. Det ger läsandet ytterligare en dimension. Då man har texten med på CD:n går det att i Victor Reader Stratus 12M välja ett bokstaveringsläge om man exempelvis vill höra hur ett specifikt ord stavas. Det går även att ställa in termsökning om man vill hitta ett visst ord i texten. Hoppas vi snart får nyttja dessa funktioner även här hos oss. Även här i Finland skulle dessa funktioner vara viktiga för många med läshinder.

Det var kort om Victor Reader Stratus 12M. Jag önskar att Victor Reader Stratus 12M fanns tillgänglig för långt fler än vad det gör idag, men vi är på rätt väg. Det är också viktigt att minnas att det finns fler alternativ att välja på då det gäller själva avlyssningen. Jag återkommer och berättar mer om de övriga alternativen en annan gång.

Prizmo - för elever/vuxna med lässvårigheter

Den som följer mitt Twitter-flöde märkte kanske igår att jag delade med mig en länk till bloggen Logopeden i skolan. Där handlade gårdagens blogg om appen Prizmo, för iPhone och iPad. Den finns för Mac också. Prizmo är en app med scanner, ocr och talsyntesfunktion. Du kan läsa mer om detta på bloggen Logopeden i skolan. Själv tänker jag reflektera mer kring användningen av Prizmos talsyntes.

Efter att ha läst bloggen laddade jag genast ner Prizmo i min iPhone och iPad där hemma. Där till köpte jag den finlandssvenska rösten Simon. Totalt betalade jag cirka 7-8 euro. Så startade jag appen, fotograferade och scannade en text som Simon sen läste upp för mig. Måste säga att allting gick smidigt, från nedladdning till uppläsning. Det tog ett par minuter i anspråk. Den vane användaren behöver inte ens läsa några instruktioner :) Dessutom är Simons röst rätt trevlig att lyssna på. Det var en riktigt positiv överraskning. Jag jämför ju med mina tidigare erfarenheter av olika talsynteser.

Följdfrågan är naturligtvis om Prizmo fyller någon funktion? Det finns ju ändå mer ändamånsenliga hjälpmedel om man vill scanna in mycket text. Personligen tror jag ändå att Prizmo har en viktig funktion att fylla. För den som har ett läshinder blir den ett utmärkt redskap vid läsning av korta texter. Ett stort plus är att de olika röst- och språk alternativen är billiga i förhållande till andra talsynteser. Priset ligger kring tre euro.

Jag kan direkt se ett användningsområde som kan kännas väldigt avgörande för många elever i skolan. Jag har fler gånger påpekat om behovet av att få läromedlen i matematik inlästa i talboksformat, men tyvärr har intresset för detta saknats. Vilket jag inte riktigt kan förstå. Problemlösningsuppgifterna i matematik utgör nämligen en stort hinder för de elever som har lässvårigheter, men som i övrigt är goda matematiker. Igår insåg jag att Prizmo kanske utgör en smidig lösning på problematiken.

Våra elever kan ju få de svårlästa textuppgifterna i matematikboken upplästa av Prizmo. Då kan de elever som har lässvårigheter jobba mer självständigt i matematik. Arbeta med matematiken enligt de egna förutsättningarna, som kan vara mycket goda. Det har känts så förargligt att goda matematiker skall begränsas av sitt läshinder.

Det tar visserligen några sekunder att scanna in och avlyssna uppläsningen, men det är mycket snabbare än de alternativ som eleven har idag. För det är inte kul att alltid behöva be någon annan läsa upp texten. I praktiken är det inte ens alltid möjligt. Alternativet är att själv läsa texterna, men då blir arbetet ofta för energi- och tidskrävande. Så ibland låter elever helt enkelt bli, att ens göra ett försök på att lösa uppgifterna.

Själv skall jag vidtala vår it-kille och be honom ladda ner appen och några röster i skolans iPads. Fast egentligen borde alla som har iPhone få den i sin telefon. För då skulle tillgängligheten vara maximal. Jag kunde nämligen inte låta bli, kalla mig gärna knäppskalle. Jag tog nämligen tid på hur länge det tog för mig att fotografera och scanna in en uppgift för att få den uppläst i telefonen. Det tog mig 35 sekunder. Inte illa. Då kan jag dessutom lyssna på uppgiften hur många gånger jag vill :) Härligt!


Jag plockade fram tidtagaruret för att ha koll på tiden som behövs för att fotogratera och scanna in en text för att sen få den uppläst i appen Prizmo. Det går snabbt och sparar mycket tid för den med lässvårigheter. I 35 sekunder ingår inte tiden för att aktivera appen innan fotografering, men appen kommer rätt snabbt igång.

Jag tror Prizmo kan vara en tillgång i matematik; på lektioner, vid läxarbetet och vid prov. Nyttan är naturligtvis ändå mycket större än så. Prizmo kan användas både i arbetet, på fritiden och i skolan i många olika sammanhang. Tänk exempelvis i språkundervisningen, vilka möjligheter! Kanske jag får skriva mer om det en annan gång.


Mobilt minne

Mobiltelefonen utgör ett bra hjälpmedel för minnet, för både vuxna och skolelever. Mobiltelefonen behöver inte vara en dyr smartphone för att den skall fungera som ett stöd. Idag har även de enklaste mobiltelefoner de väsentligaste funktionerna som behövs för att stöda minnet. Nedanstående anvisningar borde därför fungera på de flesta av dagens mobiltelefoner. För den som har en smartphone kan mobiltelefonen användas till mycket mer än det jag nämner här.

För skolelever brukar jag rekommendera att använda mobiltelefonen till bland annat följande;

Hålla koll på läxorna
- fotografera läxan som står på tavlan
eller
- använd röstmemo för att memorera läxorna

Hålla koll på viktiga händelser (prov, födelsedagar)
- använd kalendern och ställ in larm för viktiga datum
- prov skall larma några dagar innan så du minns att läsa inför provet

Hålla koll på viktiga personuppgifter
- anteckna eget telefonnummer och din adress i kontakter. Gör informationen lätt tillgänglig, lägg dina  
  uppgifter först bland kontakterna.
- anteckna viktiga födelsedagar i dina kontakter (din egen, syskon, föräldrar)

Hålla koll på annan viktig fakta
- använd anteckningar för att skriva ner exempelvis bussnummer, inköpslistor eller annat du behöver
  minnas senare
- fotografera allt av intresse, exempelvis spännande boktitlar, matematiska formler, tågtidtabeller. Allt
  du kan behöva senare.
- spara bokmärken till sidor på webben. Det finns sidor med; månaderna, årstiderna, tabellerna,
  busstiderna och mycket mycket mer.

Ibland kan skolelever ha svårt att minnas månadernas namn och ordning. Ännu svårare är det att minnas dem även på finska, vilket vi finlandssvenskar ofta behöver göra i vårt vardagliga liv. På mobiltelefonen kan eleven då ha en snabblänk till en webbsida där alla månaderna syns på båda språken, i kronologisk ordning. Denna sida är från Glosor.eu , där eleven även kan träna upp sin förmåga att minnas månaderna på bägge språken.

Julafton den 2 maj

Dag 100 #blogg100

Idag kändes det som julafton då jag kom in i mitt arbetsrum. På mitt bord stod en stor kartonglåda fylld med en del av det material som jag beställt inför nästa skolår. Jag kunde faktiskt inte ens hålla mig till eftermiddagen, tills alla elever gått hem. Istället har eleverna och jag packat upp innehållet under dagen. Eleverna fick som uppgift att kontrollera att inget fattades och att man kan använda materialet till det som jag tänkt :)

Jag brukar vanligtvis låta eleverna kontrollera innehållet. Det är mycket uppskattat och upplevs inte alls som en lärandesituation. Fast eleverna egentligen sysslar med samma saker som de annars också gör. Det är så roligt att jobba, sa en elev idag. Mycket roligare än att lära sig :)

Storycubes fanns det tyvärr inte med i min låda. Dem har vi hemma. De följer alltid med på semesterresor, istället för böcker. Så skapar vi våra egna godnattsagor. Tärningarna är riktigt bra hjärngymnastik och på sikt skall jag försök få dem inköpta till skolan också. Passar för både yngre och äldre elever.

En av dagens mest intressanta iakttagelser var en tanke som slog mig då vi paketerade upp lådans innehåll. Min spontana tanke var nämligen att det här måste jag blogga om :D En lite smårolig tanke en dag som denna. Blogg 100 är ju slut nu, för denna gång. Själv har jag ändå svårt att uppleva detta som slutet. Istället känner jag att #blogg100 är början på något nytt.

Jag började bloggandet med inställningen att det är bara för mig själv. Den tanken har jag försökt hålla fast vid. Samtidigt blir det ju ibland så att bloggandet känns som ett sätt att kommunicera med andra. Det är en balansgång, upplever jag, att hela tiden skriva för sig själv och ändå även beakta sådant som andra önskar veta mer om.

Vissa grejer som jag bloggat om är ännu på hälft. Dem kommer jag att skriva mer om då det blir aktuellt. I övrigt har jag tänkt lägga om min blogg något. Jag måste jobba på det under de kommande dagarna. Mer struktur och något tydligare syfte :)

#Blogg100 blev som en intensiv lärokurs för mig. Så jag skall fira mitt nya jag med att se Kristina från Duvemåla på Svenska Teatern i Helsingfors ikväll. Jag har försökt se den en gång tidigare i höstas, men då avbröts föreställningen på grund av tekniska problem. Hoppas det går bättre idag :)

Tanagram i skolan

Dag 99 #Blogg100

Jag hoppas de flesta elever får jobba med tanagram då och då. Tanagram är roliga att pyssla med och det finns fler varianter än de kinesiska och japanska. På KSR har vi tanagram av plast till utlåning. Vi har många uppsättningar så fler elever kan jobba samtidigt med tanagram.

Tanagram  är bra hjärngymnastik.

Det är roligt för elever att av papp göra egna varianter av tanagram. Fast det är kanske inte alltid så enkelt som man tror. Speciellt inte för de yngre eleverna som ännu är ovana att använda linjalen och har svårt att klippa rakt. Det är ändå ett bra tillfälle att träna både öga-handkoordinationen och finmotoriken.

Höjdpunkten är förstås då kompisarna skall lösa det färdiga tanagrammet. Om alla i klassen gör ett eget tanagram, får man ett helt tanagrambibliotek! Då kan det vara en god idé att även göra en facit där man kan se lösningen för samtliga tanagram.

Äldre elever har ofta en tendens att göra tanagram som de till och med själva har svårt att lösa :) Det är lärorikt det också.

Broschyrer från KSR

Dag 98 #Blogg100

På KSR´s väggar hänger fint uppsatta ställningar fyllda med broschyrer kring olika svårigheter och diagnoser. Materialet är till för barns/elevers vårdnadshavare och lärare som vill veta mer om något specifikt. Den som vill får ta broschyrer med sig hem. Broschyrerna behöver inte returneras.

Ifjol köpte vi fina ställningar till alla våra broschyrer. Här syns en liten del av KSR´s utbud.

Vi försöker hålla utbudet av broschyrer uppdaterat och spanar alltid efter nyheter på mässor och dylika tillställningar. Vi är ändå tacksamma för alla tips om bra broschyrer som kan vara av intresse för vårdnadshavare eller lärare.

Bland KSR´s utbud av broschyrer finns även information om kurser och fortbildning som berör olika stödåtgärder för barn och elever. Utbudet på finlanssvenska är inte så stort därför försöker vi samla all information på ett ställe, så det blir lättare att hitta det man söker.

Registerbeskrivning, skolornas och kommunernas akilleshäl

Dag 97 #Blogg100

Helt ärligt sagt så kan jag inte förstå hur så många kommuner fortfarande saknar registerbeskrivning gällande den grundläggande utbildningens dokument för trestegsstödet. Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010 trädde i kraft 1.1.2011 så jag kan väl tycka att det funnits gott om tid att upprätta en registerbeskrivning som omfattar anvisningar för hantering och arkivering av de dokument som uppgörs i samband med trestegsstödet.

Arbetet enligt modellen för trestegsstödet har tagit full fart i skolorna. I rask takt produceras en stor mängd dokument kring trestegsstödet. Avsaknaden av registerbeskrivning försvårar arbetet på skolorna, skapar irritation och onödigt arbete. Sen finns det ju andra aspekter att beakta också, inte minst de juridiska.

Personligen är jag av den åsikten att Utbildningsstyrelsen borde ha påtalat behovet av att uppdatera kommunens registerbeskrivning i samband med kelpo-utvecklingsarbetet. Kanske Utbildningsstyrelsen till och med kunde ha utvecklat en mall för registerbeskrivningen.

Det är ju dessutom så att arbetet med trestegsstödet genererar en massa andra dokument än bara de som finns nämnda i Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010. På skolorna finns en massa utlåtanden, blanketter, höranden, utvärderingar, screeningmaterial och mycket mer som också borde nämnas i kommunernas registerbeskrivningar.

Jag undrar om det finns någon kommun i detta land som har en heltäckande registerbeskrivning. Finns det? Då menar jag en heltäckande registerbeskrivning för den verksamhet som bedrivs i skolorna. Jag bara undrar. Själv tror jag att de flesta kommuners registerbeskrivning utgör en riktig akilleshäl som inte tål en närmare granskning. Förhoppningsvis har jag fel.

Rensar och mediterar

Dag 96 # Blogg 100

Det finns väl knappast något bättre än att rensa rabatterna på våren :) Det är både avkoppling och ett tillfälle att i sakta mak meditera över sitt arbete. Varva ner och för sig själv sammanfatta allt som skall vara gjort innan eleverna går på sommarlov.

Jag har rätt mycket trädgårdsarbete som skall göras på våren. Så jag hinner fundera rätt mycket på än det ena och än det andra. Idag har jag koncentrerat mig på min "att göra lista", om det är något jag glömt. Jag har en lista där jag sammanställt allt som skall vara gjort innan den första juni då skolåret avslutas. Jag kom faktiskt på ett par saker jag ännu måste lägga till listan. En av dem är faktiskt att jag skall bjuda hem mina speciallärarkolleger genast då lovet börjar :)

Trädgårdsarbetet på våren ger mig ro att samla kraft inför de sista skolveckorna.

Lite har jag funderat på bloggen också. Jag tror jag har utvecklat ett koncept som jag skall följa. Nu är det ju bara några fåtal dagar kvar av #blogg100, som slutar 2 maj. Sen skall jag ha nypremiär av min blogg en vecka senare :)

KSR tar sikte på 2013-14

Dag 95 #Blogg100

Inkommande vecka skall jag jobba intensivt med KSR; planera inköp, sammanställa beställningar, boka kurser och material för kartläggning av elevers färdigheter. Siktet ligger på verksamheten inkommande skolår. Blir naturligtvis inte klar med allt denna vecka, men räknar med att komma rätt långt i förverkligandet av de beslut som vi fattar på måndag eftermiddag.

På måndag träffas nämligen alla svenska speciallärare och specialbarnträdgårdslärare i kommunen. Vi träffas regelbundet på Winellska skolan. Denna gång skall vi slå fast riktlinjerna för det inkommande läsåret. Vi skall tillsammans gå genom förslag på inköp till KSR´s bibliotek. Det har kommit fler förslag från både speciallärare och övriga lärare. Sen har jag koll på vad som är efterfrågat och ständigt utlånat, som vi behöver större utbud av. Ett av dom absolut populäraste hjälpmedlen är luftkudden, eller terapidynan, som jag bloggat om tidigare. Vi får nog göra en stor satsning på inköp av fler terapidynor.

Önskar jag hade tillgång till en smarrig capucciono då jag sammanställer beställningarna. Ett rätt tråkigt jobb som kräver uppmärksamhet och struktur, det gäller att ha koll på elevantalet i samtliga verksamheter.

Jag har även några förslag till fortbildning. Jag hoppas de övriga gillar mina förslag och att vi även kan bjuda in våra finskspråkiga kolleger med på en del av det jag planerat. Jag får väl se hur vindarna blåser, om mina kolleger är  på samma våglängd som jag eller om dom har ännu bättre förslag.

Jag kommer att efterlysa fler förslag på fortbildning, kring elever i behov av stöd. Det skulle räcka med ett par stycken tre timmars fortbildningar på eftermiddagen. Hoppas det kommer in några goda förslag ännu innan sommaren,

Ännu en kort notis från mötet som Resurscentrum i samverkan hade den 18.4. Det rör sig mycket i resurscentren just nu. Personal som byts, verksamheter som byter namn och mycket mer. Så jag kan tyvärr inte rapportera så mycket från vårt möte, vilket jag lovat. Vi möts igen i september och då har jag kanske mer att berätta :)

Ordning och reda

Dag 94 Blogg100

Parallellt med allt det arbetet som skall utföras så här års måste även nästa skolår planeras och förberedas. Jag håller febrilt på och samlar allt material från skolåret i mappar. I tre skolor reder jag upp skolårets papper. Ordnar upp dem i mappar så det är lättare för följande speciallärare att ta vid nästa skolår.

Jag reder också upp bland gamla papper. Orsaken till att jag även reder upp gamla papper är enkel. Jag behövde hitta vissa dokument, men det gick inte utan stora insatser. Jag hittade ändå till sist de papper jag behövde och nu är det mesta också ordnat i kronologisk ordning :) med tydliga anvisningar på varje pärm. Lite arbete återstår ännu till nästa vecka.

Pärmar i olika färger och storlekar hjälper mig att hålla reda på alla dokument.  

Jag gillar ordning och reda. Jag vill att dokument är organiserade så att om jag behöver dem ett, två eller fem år senare så hittar jag dem snabbt. Då jag överlämnar mitt arbetsmaterial till någon annan vill jag att även den skall känna att det går att snabbt hitta vad man behöver bland mina papper. Min önskan är ju förstås att alla andra skulle visa samma hänsyn :) Tack!

Speciallärares arbetstid

Dag 93 #Blogg100

Igår pratade jag med en kollega (inte speciallärare) kring speciallärares arbetstid. I vissa kommuner utprovas ju helhetsarbetstid för speciallärare. Det hade varit riktigt kul att vara med på det försöket. Upplägget påminner det väldigt mycket om hur jag arbetade i Sverige och jag var rätt nöjd med det.

Hoppas man utvidgar försöket och tar med vår kommun :) fast sådant kan jag säkert bara drömma om. Eller ännu bättre, att man bara kör igång med helhetsarbetstid för alla speciallärare. Det vore helt super. Nu känns det som om det inte finns något slut på min arbetstid.

Den här raringen satt stillsamt och betraktade en skock ungar som busade på. Jag skulle också behöva mycket mer tid för observation av elever i undervisningssituationer. Helhetsarbetstid skulle öppna nya möjligheter för planering av stödinsatser i skolan. Nu känns det ofta som om saker och ting blir på hälft, vi kan mer än så!

Jag vet att det säkert finns dom som protesterar vilt mot liknande arrangemang, men speciallärarens arbete har ju förändrats. Inte konstigt om ramarna också behöver omstruktureras.

Läromedel i tiden!

Dag 92 #Blogg100

Jag föreslår att våra läromedel genomgår en liten omstrukturering, enligt följande förslag;

Elevboken krymper till en tredjedel av vad den är idag. Innehållet består av övningar som tränar upp det rent mekaniska; vad gäller skrivning och räkning.

Lärarhandledningen är en levande e-bok med tredubbelt mer innehåll än idag. Innehållet består av beskrivningar och förslag på kreativa, laborativa och konkretiserande lektioner/arbetsmetoder med mera. Förslag på/Länkar till webbresurser/appar; vad som finns och hur de kan användas. Förslag på hur man som elev/lärare följer upp lärandeprocessen i förhållandet till målen. Hur man jobbar för livslångt lärande genom att utnyttja dagens teknik; hjälpmedel, webben och sociala medier. Hur man bygger nätverk, stöder varandra och nyttjar varandra.

Nu har jag säkert glömt hälften av innehållet, syftet är ändå klart. Läromedel som är i samklang med tiden!

Korttids- och arbetsminnet

Dag 91 #Blogg100

Såg på Bisonblogg att #Blogg100 tar slut 2 maj och insåg att jag har ett fel någonstans. Antalet dagar stämmer inte. Hittade rätt snabbt två stycken Dag 28 i min blogg. Så istället för Dag 90 skrev jag nu Dag 91 :) Bra med sådana missar (som jag låter bli att rätta) för min personlighet. Jag riktigt känner hur jag växer :D

Jag har även idag tillbringat dagen på mässcentret och deltagit i fler seminarier. Deltagandet i Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning förutsatte att man anmälde sig till olika seminarier. Det är alltid lika svårt att välja vilka seminarium jag skall delta i. Speciellt i år hade jag gärna gått på fler av seminarierna.

Jag lyckades ändå pricka in några riktigt bra föreläsare. Morgonen inleddes med en intressant föreläsning av docent Johanna K. Kaakinen. Temat var korttidsminnet och arbetsminnet. Mycket av det Kaakinen talade om var bekant sedan förut, men det kändes ändå intressant. Jag väljer därför att blogga kring en del av de tankar hennes ord väckte hos mig.

Mycket av mitt arbete som speciallärare tangerar just korttids- och arbetsminnet. Att tillsammans med skolpsykologen kartlägga begränsningar och möjligheter, samt föreslå pedagogiska lösningar som kan stöda elevens lärande. Det är ett intressant och stimulerande arbete som kräver tid för reflektion och mer djupgående analyser. Inget man hinner med på arbetstid, tyvärr :(

Sen finns det ju också en massa program som sägs förbättra minnets olika delkomponenter. Forskningsrapporterna kring dessa program verkar ändå inte vara helt på det klara med programmens verkliga effekt. Hur mycket träning det behövs för att resultaten skall vara möjliga att påvisa? Hur långsiktig är effekten? Det finns många frågor som inte har något riktigt entydigt svar. Känner mig därför lite avvaktande till dessa program, fast jag testar dem och följer utvecklingen.

Det viktigaste stödet för elev med begränsat korttids- och arbetsminne är ändå det som kan ges av den undervisande läraren, i undervisningssituationen. Den biten kan ibland vara lite svår, men min uppfattning är ändå att det blir bättre år för år. I och med att lärare får en större insikt i vad svårigheterna innebär, desto mer utvecklas också stödet eleverna får. Lärarna blir allt skickligare på att stöda elever i behov av stöd :)

Trots det kunde ju långt mer göras, men många lösningar kräver tyvärr även teknik. Tekniska lösningar  som inte finns exempelvis i våra svenska skolor i Kyrkslätt. Det känns ibland riktigt surt då stödet hänger på sådana materiella ting och man inte kan ge det stödet. Tänk så mycket stöd eleverna skulle ha av fler datorer i klassrummen. Det enda tekniska stödet dessa elever får idag är det som de eventuellt kan få om de har en egen smartphone. Mobilen utgör ett superbt hjälpmedel på många fronter.

Det mesta går ju att göra även utan denna teknik, men det kräver så mycket större resurser av läraren. Tid och resurser som istället kunde användas till att mer aktivt stöda elevens lärande process.

Just det, idag på morgonen bloggade jag medan jag satt på tåget. Fler tankar kring gårdagen finns på bloggen #Finnedchat.

Docent Johanna K. Kaakinen berättade om arbetsminnets delkomponenter. Om tillfälle erbjuds lyssnar jag gärna fler gånger till henne. Hennes forskning är intressant och presentationen pedagogiskt upplagd. 

Kloka ord av Gandhi och Savolainen

Dag 89 #Blogg100

Idag var jag på de Nationella utvecklingsdagarna för specialundervisning. Där fick vi lyssna till Dr Sunita Gandhi som bland annat talade om betydelsen av att se till processen och att låta den stå som en grund för bedömningen av lärandet. Det här är ju något som ofta diskuteras, men som sällan förverkligas i dagens skola. Jag tror man borde satsa mer på att berätta om redskap och tillvägagångssätt för att metodiken skall få ett större genomslag.

Gandhi talade också mycket om det "the good" och "the smart". Hur viktigt det är att vi arbetar för att eleverna skall bli goda människor, att det är viktigare att vara god inuti än smart utanpå. Det här var kanske det mest genomgående tema i hennes tal, som i övrigt var varmt och inspirerande. Det är tydligt att hon brinner för det hon talar om.

Dr Sunita Gandhi talade om den goda människan.

Tyvärr tyckte jag ändå att de två filmer Gandhi visade förtog en del av effekten hon ville ge. Filmerna var för kommersiella, som två fyra minuters reklamfilmer. De var påkostade och visade korta snuttar av sådant som vi redan sett.

På eftermiddagen pratade Hannu Savolainen kring rubriken Positiivisuuden kautta ratkaisuja käyttäytymisen pulmiin. Rubriken kan översättas ungefär som att Positiv attityd löser beteendeproblem. Savolainen tog bland annat upp att forskningen visar att den onda cirkeln upprätthålls då man i skolan bestraffar elev med beteendeproblem istället för att stöda eleven. Så sant. Själv försöker jag ta upp detta till diskussion då och då i skolan. Jag har också bloggat om straffboken.

Hannu Savolainen betonade att elever med beteendeproblem behöver lära sig hur man skall vara. Skolans roll som uppfostrare är att visa modell och stöda elevens utveckling. 

Då Utbildningsstyrelsen står som arrangör blev vi naturligtvis påminda om vad som väntar oss runt hörnet. Den 1.8.2016 skall den lokala läroplanen vara uppdaterad enligt anvisningarna i de reviderade grunderna, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Kapitelen om trestegsstödet revideras också. Hoppas alla lärarkolleger har energi över och får tillräckligt med tid avsatt för det omfattande arbete som skall göras ute på fältet.

Svagt av Utbildningsstyrelsen

Dag 88 #Blogg100

Efter tre dagar i vågrätt ställning börjar jag känna mig laddad inför Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning på mässcentret i Böle, Helsingfors. Det brukar vara två intensiva dagar med fullspäckat program. I år går dagarna av stapeln den 22-23.4, alltså i morgon och på tisdag.

Den som klickade på länken ovan märker att servicen på svenska inte är något att lyfta på hatten för. Inte ens i marknadsföringen har Utbildningsstyrelsen lyckats åstadkomma mer än svenska rubriker, sen är texten i övrigt på finska. Svagt. Hur skall man då locka speciallärare från Åland och Österbotten hit?

Javisst, man har tryckt upp en broschyr, som skickats till skolorna, på svenska. Själv har jag inte sett röken av den broschyren. Det finns rätt många svenskspråkiga som inte kommer på dylika evenemang om inte informationen ges på svenska. Därför tycker jag att Utbildningsstyrelsen borde lägga större vikt på den svenskspråkiga servicen.  Min personliga åsikt är att på webben skall Utbildningsstyrelsens information finnas på båda inhemska språken.

Rubrikerna på svenska, men texten på finska. Svagt av Utbildningsstyrelsen.

I själva programmet under utvecklingsdagarna finns det fler svenska seminarier än tidigare, hela tre stycken. En av seminarierna har dock inhiberats. Det kan man ju förstå. De svenskspråkiga deltagarna är rätt få och många av oss väljer att ändå gå på något finskt seminarium.  Man väljer ju  de programpunkter som är av intresse. Hade satsningen på den svenskspråkiga marknadsföringen varit bättre så hade kanske de tre svenska seminarierna fått tillräckligt med deltagare, vem vet.

Själv ser jag ändå fram emot två dagar där jag igen får lite ny input. Hoppas jag får med mig något matnyttigt i bagaget igen :)

Tack Fredrik Wass!

Dag 87 #Blogg100

Fredagen den 3 maj tar #Blogg100 projektet slut för min del. Jag planerar ändå redan att fortsätta bloggandet, men vet inte ännu i vilket format. Det är under utveckling :)

Den 13 maj skall målgången för #Blogg100 firas i Stockholm. Jag fick inbjudan till evenemanget igår :) Blev riktigt glad och tänkte genast anmäla mig, men märkte sedan att firandet sker på en måndag. Då fick jag tänka om, tyvärr. Den 13 maj är jag bokad för elevvårdsmöten hela dagen. Det kan jag inte vara borta från :(

Det känns faktiskt riktigt tråkigt! Programmet såg roligt ut. Nu får jag bara skänka Fredrik Wass mina varma tankar och tacka för inbjudan. Det är ju fantastiskt att Fredrik ordnar en liknande happening!

För mig har #Blogg100 varit en lärorik resa, som inte ännu är slut. Tack Fredrik!

Blogger i iPhone

Dag 86 #Blogg100

Under de 86 dagar som jag bloggat har jag oftast skrivit mina texter då jag varit på språng. Det har känts naturligt att blogga då jag plötsligt fått lite väntetid mellan olika programpunkter.

De flesta texter är därför skrivna på min iPhone med appen Blogger. Jag är nöjd med det mesta då det gäller appen Blogger. Det enda som jag egentligen är smått irriterad på gäller begränsningarna då jag bifogar bilder. Bilderna kommer alltid sist i bloggen, jag kan inte flytta bilderna, förminska dem eller skriva bildtext. Därför har jag ofta gjort de sistnämnda justeringarna då jag kommit hem :) Jag vill ju ha bilderna i texten, inte i slutet.

Väl hemma har jag också passat på att bifoga länkarna, för det kan man inte heller göra på appen. Det känns ändå alltid lite fånigt att göra de sista ändringarnas hemma på datorn. Bloggandet är inte spontant, känns det som. Varför kan jag inte få allt gjort på en gång?! Idag håller jag mig till Bloggers begränsningar :)

Vill ju egentligen inte vara en gnällspik. Skall väl vara lycklig över att jag alls kan blogga via telefonen :) Å andra sidan, så för ju kritik utvecklingen framåt. Kanske.

Själv ser jag fram emot veckoslutet. Trevligt veckoslut!

Wii Interactive Whiteboard?

Dag 85 #Blogg100

För ett par dagar sedan fick jag inspiration och skulle snabbt fixa mig Wii Interactive Whiteboard tills idag. Så jag satte genast igång med anskaffningar och förberedelser.

Först upptäckte jag att Wii-fjärrkontrollerna var dyrare än jag tänkt. Så jag beslöt mig för att använda en av familjens och återställa den sen senare . Och hoppas att den går att spela med sen igen :)

Därefter åkte jag runt och fösökte hitta en röd led-lampa eller laserpenna här i Kyrkslätt, men hittade ingen i affärerna. Igår sen eftermiddag hade jag plötsligt ändå lite tur. Jag fick låna en laserpenna av en kollega och en laserpekare av en elev. Det är snälla människor jag har runt omkring mig :) Det kändes verkligen som att nu har jag flyt!

Laserpenna och laserpekare. Jag besparades en resa till Esbo tack vare snäll kollega och elev.

Så på kvällen kom jag till skolan och skulle ställa i ordning alltihop. Då fick projektet ett abrupt slut. Min arbetsdator har ingen Bluetooth! Jag hade inte i min vildaste fantasi tänkt mig att jag har en arbetsdator som saknar Bluetooth. Det har väl alla datorer haft redan länge?! Tydligen hade jag fel. Mitt gamla tröskverk svek mig och jag körde snopen hem :(

Då min lilla tös väl somnat beslöt jag mig för att testa programvaran för Wii Interactive Whiteboard på mitt privata tröskverk. Vår äldsta dator, en fungerande skrivmaskin, har redan tio år på nacken. Ändå har den Bluetooth :) Då upptäckte jag det finns en uppsjö av program för Wii Interactive Whiteboard. Vilken programvara fungerar bäst? Läste på och bekantade mig med de olika alternativen. Då klockan närmade sig 23.30 gav jag upp och smög mig ner i sängen.

Jag hoppas mitt projekt har en fortsättning. För det låter som en billig och bra lösning. Alla tips om vilken programvara jag skall använda tas emot med stor tacksamhet :) Det finns Bluetooth-dongel på jobbet, så förutsättningarna verkar ju bra.

Matte-, Fyssakungen och 10monkeys

Dag 84 #Blogg100

De svenska eleverna i Kyrkslätt har sedan hösten tillgång till Mikrolinnas Matte- och Fyssakungen, för årskurserna 0-9. Det här är lite av ett provår. Båda programmen är webbaserade och tillgängliga både från skolan och hemifrån. Respektive elevs matematiklärare delar ut kod och webbadress till eleverna. Varje skola har sin egen webbsida, som ger eleverna tillgång till programmen.

Tyvärr är det ändå rätt få lärare som introducerat programmen för eleverna. Det är ju lite tråkigt. Orsaksförklaringen varierar naturligtvis. Troligtvis beror det delvis på bristen på datorer och delvis kanske även på brister i den egna vanan att använda datorer. Tyvärr tror jag även att rädslan att eleverna inte hinner bli klara med matematikboken om klassen jobbar med Mattekungen har en viss betydelse. Hörde åtminstone den kommentaren för ett tag sedan.

Min erfarenhet är att det är lätt för eleverna att komma igång med Matte- och Fyssakungen. Så jag tror att många elever skulle själva komma igång med användningen om lärarna gav ut webbadress och kod till eleverna.

Då jag jobbat med Mattekungen tillsammans med elever verkar både svaga och starka hitta sina utmaningar. De mest irriterande problemet vid start var att ljudet inte alltid ville komma igång. Å andra sidan. Nu har jag lärt mig att det är ganska skönt då det är tyst :) Speciellt då man jobbar med fler elever samtidigt.

I Mattekungen 0-6 finns många uppgifter där eleverna skall uppskatta vikt, längd etc. Det gillar jag. Eleverna måste verkligen tänka till. Jämföra och resonera kring vad de med säkerhet vet och ut ifrån de egna kunskaperna dra sina slutsatser. I de klasser där man gjort praktiska övningar blir det verkligen intressanta samtal.

Jag har inte kollat om de felaktigheter som fanns i CD-rom versionen är rättade, det borde jag göra :) Några felaktigheter finns ändå i webbversionen. Vilket förstås är lite tråkigt. Jag som jobbat lite mer med Mattekungen ser ju att felen är få, men eleven upplever dem rätt störande. Igår råkade vi faktiskt på fler felaktigheter eller länkar som inte fungerade. Jag borde förstås meddela felen vidare till Mikrolinna. Och det ska jag, någon dag då jag får tid över.

Det som ibland irriterar mig är att fler av uppgifterna i Mattekungen omfattar sådana enheter som inte används i verklighetens Finland. Jag menar i praktiken, dom används bara i teorin. Det gäller specifikt uppgifterna för årskurs fem. Det är i och för sig bra att här finns övningar utanför läroplanen, men de kunde finnas i uppgifter helt för sig. En svag elev skall inte behöva möta dessa enheter, som knappt jag hört talas om. (Vet inte vad det säger om mig :). Sen är det ju bra att man kan lämna dessa uppgifter ogjorda utan att det påverkar andelen felsvar i det sammantagna resultatet.

Nu då jag sitter här och bloggar hittar jag faktiskt specialpedagog Gunnel Wendicks recension av Mattekungen. Intressant läsning det med.

Då jag var på ITK2013 konferensen senaste vecka såg jag 10monkeys på finska. 10monkeys är också ett webbaserat matematikprogram. Jag har hört rykten om att det även är på gång en finlandssvensk version, men det var ett tag sedan. Undras om det blev något. Hoppas jag får tillfälle att titta på ett finlandssvenskt 10Mokeys vid något tillfälle.

Överföringsmöten inför skolåret 2013-2014

Dag 83 #Blogg100

Så här på våren är det alltid dags för så kallade överföringsmöten. Då samlas vi i fler yrkesövergripande möten mellan förskola-skola eller skola-skola. Vi diskuterar det eventuella stöd som de nya eleverna kommer att behöva inkommande skolår och vilka förberedelser som behöver vidtas redan nu i vår.

På små skolor är dessa möten rätt snabbt över, men på en stor skola kan det bli riktiga mastodont möten som tar flera timmar i anspråk. Hittills tycker jag ändå att våra möten gått rätt smidigt i år. Det besvärligaste skedet är nästan att hitta den gemensamma tiden för de olika yrkesgrupperna, eftersom fler av oss jobbar på många förskolor/skolor.

Våra överföringsmötena är en garanti för att allas behov av stöd tillgodoses genast vid skolstart. Ingen elev behöver känna sig åsidosatt och ensam. Våra möten är ett resurskrävande arbete med ett beundransvärt mål. För oss speciallärare blir detta vanligtvis ett arbete som görs utanför vår egentliga arbetstid.

I detta skede är inte elevens kommande lärare med på mötet, eftersom klassläraren/-föreståndaren inte alltid är riktigt klar än. Då det är överföringsmöte mellan exempelvis en byskola och Winellska skolan så möts ofta skolornas respektive speciallärare, skolpsykolog och -hälsovårdare. Är det överföring från förskola till skola så möter skolans personal vanligtvis förskolans specialbarnträdgårdslärare. Ibland har vi även någon annan personal med på våra möten eller någon elevs vårdnadshavare. Det är bra då arbetet kan vara flexibelt, enligt behov.

Jag har klarat hela vintern utan förkylning, vad jag minns :) Nu verkar ändå en vårförkylning ta makten över min kropp. Så nu tänker jag krypa upp i sängen och vila. Så orkar jag med det som återstår av arbetsveckan.

OpenDyslexic och KSR

Dag 82 #Blogg100

Nu har jag testat fonten OpenDyslexic med några elever. De verkade helt nöjda med den nya fonten. Ingen Wow!-effekt, men de ville gärna jobba med stilen. Det krävs väl några års erfarenhet innan jag riktigt kan komma fram till något, om OpenDyslexic verkligen är bättre än andra fonter. Speciellt nu då jag jobbar mest med de yngre elever. Fast jag vet ju inte hur det ser ut nästa år :) kanske jag jobbar med äldre elever då. Jag skall i alla fall be skolans it-ansvarige installera DyslexicOpen fonten i alla skolans datorer :D

Idag på eftermiddagen hade jag en avbockardag. Jag gick genom "to do" listan och försökte bocka av så mycket jag bara hann. Plötsligt insåg jag att en av grejerna på listan, en rätt tidskrävande historia, inte var aktuell förrän på hösten. DÅ infann sig Wow!-effekten. Det var så skönt! Sen verkade resten av eftermiddagen gå som smort :)

Nu är det dags för uppföljning av ettornas lärande. Jag skall följa upp allas färdigheter i läsning, skrivning och matematik. Idag har jag skickat ut meil med datum och tider till ettornas lärare i Winellska, Karuby och Friggesby skola. Kartläggningen är resurskrävande och jag tror vi har rätt bra koll på läget, men ändå känns det tryggt att försäkra att vi inte missar någon. Många av elevernas föräldrar upplever också en stor trygghet i det att vi följer upp elevernas lärande regelbundet. Naturligtvis räcker det inte med kartläggningarna i sig. Vi följer upp alla elever som har ett resultat som kan vara ett tecken på behov av stöd.

Nu är det kväll och min dotter är på fritidsaktiviteter här i Winellska skolan, så jag passar på att jobba i KSR´s utrymmen. Då skolåret närmar sig sitt slut behöver utrymmet genomgås, så vi får plats för alla saker som kommer tillbaka från verksamheterna. Vi skulle verkligen behöva ett större utrymme, med några sköna stolar där personalen kan sitta medan de bekantar sig med vårt material.

KSR´s utrymmen är kanske inte så inbjudande, men materialet som finns till låns är utmärkt.

Tänk om jag var elev

Dag 81 #Blogg100

Tänk om jag var en elev i behov av stöd på grund av läs- och skrivsvårigheter. Då skulle min önskelista för undervisningen innehålla bland annat följande punkter;

Jag önskar mig att

• jag hade alla mina läroböcker och all annan litteratur som jag skall läsa som talböcker
• jag hade talsyntes och ordprediktionsprogram som stöd för mitt läsande och skrivande
• proven skulle vara digitala, så jag kunde lyssna på provfrågorna med talsyntes och ha stöd av ordprediktionsprogrammet i skrivandet
• vi hade prov eller förhör ofta, så jag hade möjlighet att efteråt lära mig det jag inte förstått
• vi jobbade med sociala medier så jag förstod hur jag skall använda dem
• jag fick utveckla mitt språk i samtal på webben, med andra elever i andra länder
• vår klass hade en egen kanal via exempelvis Twitter eller Facebook där vi kunde fråga varandra eller andra om hjälp
• vi ibland körde flipped classroom. Så det var möjligt för mig att lyssna fler gånger på lärarens undervisning
• vi ibland körde flipped classroom för att läraren skulle ha mer tid för samtal och att stöda mitt lärande under lektionstid
• jag fick göra röstmemon på det jag inte förstått av läxan. Så skulle vi lyssna på mina frågor följande dag och tillsammans försöka bena ut svaren.
• vi tillsammans jobbade kring tankekartor för att sammanfatta det vi lärt oss. Tankekartorna skulle vara digitala med text, länkar, bilder och filmer.

Det var några korta reflektioner så här på söndag eftermiddag. Nu är det dags att ge familjen lite uppmärksamhet igen :)

Fronters provverktyg innehåller nu fler varianter av provfrågor och är smidigare att bearbeta.

Flipped classroom lockar

Dag 80 #Blogg100

Ibland längtar jag tillbaka till rollen som klasslärare. Som för en tid sedan när jag upptäckte det här med Flipped Classroom. Det hade jag gärna jobbat med :) 

Min roll är nu istället att kanske hitta dem som kan inspirera våra lärare i Kyrkslätt att använda den moderna tekniken i sitt jobb. Att hitta arbetssätt som gynnar alla elever, även dem som behöver stöd för sitt lärande. Min baktanke med flipped classroom är den att man som lärare kanske har mer tid för att under lektionstid stöda elevernas lärande. 

Därför var det också extra roligt att på ITK2013 hitta en finlandssvensk lärare som aktivt jobbar med flipped classroom. Det var inspirerande att se hur Simon Hansell utnyttjar tekniken i sin undervisning. Då han dessutom utgår från Fronter, vilket vi även gör på Winellska skolan, kan det ge en extra kick åt våra lärare. Sen behövs det bara en specialpedagogisk hand ännu till det här, så har vi ett bra paket.

Lärarens tid i kombination med de tekniska hjälpmedel som kan utnyttjas för att stöda lärandet, wow! Då kan det här bli riktigt bra :) Det måste jag blogga om en annan dag.

Nu skall jag ta mig en välförtjänt tupplur!

Familjekväll med Hem och Skola

Dag 79 #Blogg100

Då jag kom hem från ITK2013 igår körde jag raka vägen till Winellska skolan. Förbundet Hem och Skola arrangerade där en familjekväll i samband med att projektet Läslust som börjat i Winellska skolan denna vår. 

Programmet på familjekvällen var uppbyggt i stationer. Besökarna kunde delta i programmet på två stationer. Varje station hade 30 minuters program. Själv ansvarade jag för en station där jag berättade om hjälpmedel för läsning och lärande.

Tyvärr fanns det ingen möjlighet för mig att lyssna på de övrigas program. Jag hade gärna gått runt och lyssnat på alla de andra :)

Jag hade med mig broschyrer om Celia.

Mer Celia material, textmarkörer och textförstoring.

Stationernas program kretsade kring läsning. Där fanns elever som bokpratade, berättade om sina bloggar, läste upp sina egna texter, vår skolbibliotekarie som berättade om skolbiblioteket och författaren Katarina von Numers som berättade om sin nya bok Singer. 

För den som är berättigad till talböcker finns det många alternativ att välja på för själva uppspelningen. Här syns några av dem. Man kan exempelvis lyssna via dator, Daisy-läsare, iPad, iPhone eller mp3-spelare. Igår fick publiken lyssna på en talbok via dator.

Jag tycker det var ett fint initiativ från Hem och Skola att ordna en liknande kväll. Hoppas det blir ett återkommande inslag i Hem och Skolas program.

Via datorn lyssnade vi på en talbok och sen även på talsyntesen som läste upp en text om Åland.

Smultron från itk2013

Dag 78 #Blogg100

Idag har jag vandrat runt på itk2013 konferensen. Lika trångt och fullsatt som ifjol. Jag är ändå riktigt nöjd med dagen som väldigt mycket handlat om att nätverka. För samtidigt som jag gör det får jag oftast samma info som ges på seminarierna, men det blir mer personligt.

Första stoppet blev vid Celia. Idag samtalade vi mest om mitt program som jag har ikväll då förbundet Hem och Skola ordnar en familjekväll på Winellska skolan. Där skall jag tala om bland annat just Celias tjänster.

Efter det hade jag tänkt smita förbi Aronet med alla Smartboards, men så fick jag syn på bordsversionen av Smartboard. Den skulle passa mig perfekt! Så det blev en del testande och samtal om hur mobilt systemet är. Jag fick en stor chokladplatta som tack för visat intresse :) och en offert på e-posten.

En mobil Smartboard skulle vara något för mig.

Därefter träffade jag personalen på Mikrolinna, som har Matte- och Fyssakungen. Alla svenska elever i Kyrkslätt har tillgång till Matte- och Fyssakungen, både i skolan och hemma. Nu har Mikrolinna även Kemi, men än så länge bara på finska. Kanske vi får en svensk version småningom.

Vid nästa hållpunkt Opinsys talade vi om Linux, som vi skall få på Winellska skolan. Igår hade Linux installerats på Bobäcks skola i Kyrkslätt. Det blev en del intressanta diskussioner kring oss speciallärare och Linux. Vi går tyvärr inte alltid ihop. Vi behöver nog fler parallella system. Samtidigt var det väldigt intressant samtal, som förhoppningsvis kommer att fortsätta på skolan. Fick några intressanta tips. Kanske det finns ännu fler att få :)

Sen hörde jag plötsligt mitt namn nämnas. En kille som talade om mina Twitter inlägg :) Gissar att många av mina Twitter-vänner var på itk2013. Hälsade på en del. Det blev en hel del tal om Twitter hela dagen, i olika sammanhang.

Har även passat på att marknadsföra båda bloggarna som jag skriver i. Denna blogg och #Finnedchat. Roligt hur intresserade folk är :)

Jag var naturligtvis även och lyssnade på Simon Hansell. Tiden bara flög iväg. Han har mycket att visa och berätta. Publiken hade många frågor och hade gärna hört mer. Måste genast ta i tu med att försöka få honom till Kyrkslätt. Våra lärare skulle gilla att höra honom. Egentligen borde jag skriva en hel blogg om bara Simons anförande, men det är ännu bättre att gå in på hans blogg IKT i lärarens vardag och där se vilka resurser han nyttjar.

Simon Hansell arbetar också med Fronter, som fick mycket reklam via Simon.

Jag hittade också något som jag skall tipsa våra specialklasslärare om. Tikas har skapat finsk lättläst Wiki som heter Klikin. Användningen är gratis. Det såg intressant ut. Vi kunde använda det i specialundervisningen. Kanske det också kan intressera några av våra lärare i finska.

Klikin såg intressant ut. Kanske även något för svenska skolor?

Det var kanske dom mest intressanta programpunkterna idag. Det blev ju en hel del andra intressanta samtal också. Måste säga att ikt-intresserade är bra på att nätverka i sammanhang som #itk2013 :)

Workshop med Fronter

Dag 77 #Blogg100

Idag började jag dagen med att att skriva i bloggen #Finnedchat- All about Finnish Education. Det gick faktiskt lättare än jag tänkt mig. Smidigt med WiFi i tåget. 

Sedan steg jag av tåget och tog mig till Fronter workshop i Aulanko. På förmiddagen tyckte jag det mest intressanta var hur man utvecklat Fronters verktyg för prov. Jag har inte använt verktyget för jag har upplevt det som rätt så osmidigt. Idag blev jag ändå smått imponerad. Mycket smidigare och nästan oändligt med möjligheter :) Nu kan jag verkligen rekommendera Fronters verktyg för prov.

Kenneth Vuorinen berättar om Fronters verktyg för prov.

På eftermiddagen jobbade vi Creaza, helt kul, men det har jag tittat på tidigare. Bäst gillade jag möjligheterna som finns i arbete med tankekartor. Det hade jag inte sett förut :) Jag tror vi kunde använda tankekartor mer än vi gör i skolan idag.

  

Jag jobbade med Rödluvan i Creaza.

Det största intrycket gjorde ändå Blackboard Collaborate som kan användas för hemundervisning, flippat klassrum, klassundervisning, samtal och mycket, mycket mer. Hade gärna köpt Blackboard till våra skolor.

Black Collaborate är rena drömmen i ett klassrum där alla har dator.

Så fick vi också information om de nya mallarna för rum i Fronter. Själv har jag jobbat rätt mycket med Frontersidor så det kanske inte gav så mycket. För de nya användarna var det ändå intressant information.

På det stora hela är jag mycket nöjd med dagen. Programmet var bra uppbyggt med fem stationer. Det var uppfriskande med workshops. Extra roligt att vi fick ladda ner apps och prova på programmen. Det ger lite mer smak.